Ge och ta

Det kan vara lite knepigt det där med samspel. Inte enbart när det handlar om rena sociala sammanhang där det är meningen att man skall visa lika stort intresse för den andra som man visar för sina egna specialområden utan också när det kommer till kunskap. Mini blir lätt passiv när det kommer till att lära nytt. Oavsett om det rör sig om skolarbete, uppgifter i hemmet eller hur man kan göra för att slippa få panik över att mobilen är borta ser inte Mini att hon har del i detta. Än mindre vad den delen innebär. 
Eftersom hon inte förstår vad läraren förmedlar konstaterar hon att han är konstig och dum. När skolan erbjuder henne möjlighet till extra tid och anpassningar tycker Mini att det är jobbigt och tråkigt och tackar nej. Hon är ändå  väldigt upprörd över att hon inte kan uppgifterna så morsan hjälper henne hemma. Men Mini lyssnar inte. Hon tycker att det tar onödig tid ifrån henne. "Kan ni inte bara fixa det?" frågar hon. "Jag måste verkligen kunna det här tills på tisdag!" Sedan går hon ner och tar ett bad.
 
För att tydliggöra för Mini ger jag henne ett glas och ber henne vända det upp och ned. Sedan tar jag fram ett paket apelsinjuice och ber Mini hälla upp i glaset utan att vända på det. Hon tittar på mig med skräckblandad förtjusning för hon har föreställningsförmåga nog att inse vad som kommer att hända. Det är läskigt - men lite roligt också - att hälla jucien på det upp och ned vända glaset och se hur det flyter ned längs sidorna och ut på diskbänken. 

"Människor är som glas", säger jag. "Och kunskap är som juice. Om juicen skall kunna hamna i glaset och stanna kvar där måste glaset stå rättvänt så att det kan ta emot juicen. Om männsikor skall kunna ta till sig kunskap räcker det inte med att någon annan ger kunskap. Den som skall lära sig något måste bidra med att ta emot den. När du inte går på din extratid i skolan, eller ber mig fixa så du kan läxan medan du tar ett bad är du som ett upp och ned vänt glas. Det spelar ingen roll hur mycket jag - eller lärarna - "häller" kunskap för du tar inte emot den. Den rinner liksom bara ut "på diskbänken" - som juicen här.
Du kan vara som ett rättvänt glas och stanna kvar, lyssna, öva och låta det få ta den tid som vi har avsatt. Då kommer kunskapen att stanna i dig precis som i ett juiceglas!"
 
Hon tittar på mig, lite trött på att jag hittar på ovanliga sätt att förklara på, men mest förgrymmad över att jag envisas med att nå fram så att hon blir tvungen att förstå. Det är ju så mycket lättare att inte förstå så att man slipper ta ansvar. Hon har ju inte bara npf, hon är snart tonåring också, med allt vad det innebär.
 
Men budskapet går fram. I forstsättningen kan vi använda oss av metaforen som något att hänvisa till när någon av oss inte tar emot det som den andra förmedlar.

Kontakt

Välkommen med ditt mail! info@kaosteknik.se