Skolmaterial

Jag har tidigare skrivit om hur man kan göra om läxor och skolmaterial så att det blir tydligare för barn med npf. Lite längre ned följer fler bilder ur samma hemkunskapshäfte (klass 6) och bilder på min version av samma material. 
Några grundprinciper som jag följer:
 
1. Begränsa informationen på varje sida. En sak i taget.
 
2. Kontrollera att inte något ovidkommande finns på pappret som kan störa uppmärksamheten.
 
3. Använd ett språk som är så fritt som möjligt från dubbla betydelser och syftningar på s.k. underförstådda saker; t.ex: "Tänk på tallriksmodellen när du tar för dig av maten" Det är inte självklart att detta betyder att man skall lägga upp mat på tallriken enligt tallriksmodellen. Texten kan lika gärna tolkas som att man skall TÄNKA på tallriksmodellen medan man lägger upp mat. Eller: "Två tredjedelar av hela du är vatten" som kan uppfattas som att vissa delar av kroppen innehåller enbart vatten. 
 
4. Rubriker kan vara svåra att förstå. Fundera över hur just det barn du har att göra med uppfattar rubriker. Vissa barn uppfattar rubriken som något fristående som inte har att göra med resten av texten. Det kanske kan hjälpa att göra den större än vanligt, sätta ett kolon efter den eller formulera den t.ex: "Här nedanför kan du läsa om näringsinnehållet i mat" i stället för: "Näringsinnehållet i maten" (Vilken mat syftar de på?)
 
5. Blanda information, instuderingsfrågor och praktiska uppgifter. Det är ofta lättare att lära sig om man involverar flera av inlärningssätten och sinnena. Använd så lite information som möjligt om du inte kopplar den till direkta frågor. Det kan vara svårt att förstå HUR man pluggar in det som står. Vet man däremot att om man kan svara på dessa tio frågor kan man innehållet i häftet känns materialet ofta mer avgränsat och hanterbart. 
 
6. Koppla, om möjligt, materialet till något som barnet är intresserat av - och/eller kan relatera till. 
 

FÖRE:

 

EFTER:

 

FÖRE:

 

EFTER: